Hem

Är tanten utrotningshotad? Det tyckte i alla fall fotografen Bernt-Ola Falck, som under många års tid fångade tanter på bild i ett pärlband av intima, roliga och rörande porträtt. Nu visas denna bildskatt för första gången någonsin i utställningen Tanter! på Arbetets museum.

Tanten – visst finns hon! Säg ordet tant och framför oss ser vi kanske en äldre kvinna i kappa och hatt, med handväska och ideal som inte låter sig påverkas av tillfälliga trender. Tanten i vårt kollektiva medvetande står för omsorg, trygghet och pålitlighet, nytta, flit och civilkurage. Ingen annan kan som tanten säga ifrån när något är fel.

I utställningen Tanter!,som öppnar på Arbetets museum den 13 maj, får vi se tanten med den framlidne fotografen Bernt-Ola Falcks ögon.

– Tantens värld var hemmet och familjen, och därmed har hon traditionellt ofta både osynliggjorts och hånats. Men med tiden har tanten kommit att få revansch. Idag vill vi ta fram vår inre tant och hennes ideal har blivit något eftersträvansvärt. Bernt-Ola skildrar varken surtanter eller superhjältar, utan människor. På så sätt var han före sin tid, säger Sara Grevlund, intendent på Arbetets museum.

Den utrotningshotade tanten

Bernt-Ola Falck, eller B-O kort och gott, är kanske mest känd för tiden som prisbelönt pressfotograf och bildchef på Östgöta-Correspondenten – ”Corren” i folkmun. Men Bernt-Ola hade även otaliga egna fotoprojekt som utmynnade i en rad böcker och utställningar. Dokumentationen av ”den svenska tanten” var ett av de projekt som han aldrig hann slutföra.

Varför just tanter? Ulrika Sparre, som var Bernt-Olas livskamrat under många år, berättar:

– B-O sa någon gång att den svenska tanten var utrotningshotad. Nu kan en 85-åring vara lika modern som en 35-åring, ha samma typ av kläder och så vidare. I tanten finns något slags kulturhistoria, bilden berättar något om den tid som flytt och jag har märkt att mina vänner som fått se bilderna blir lyriska och börjar associera till släktingar och minnen när de ser dessa bilder.

Vilat i en låda i åratal

År 2006 lämnade Bernt-Ola jordelivet. Hans bilder på tanter har slumrat hos Ulrika, i en låda märkt med präglad text: Den svenska tanten. När bilderna nu ställs ut på Arbetets museum är det första gången samlingen visas för allmänheten. Det är ömsinta porträtt av tanter mitt i vardagen, på stan, på landsbygden och i hemmet. Barska, glada, sorgsna och finurliga. Sårbara och starka.

– Jag älskar dem! Det är fantastiska porträtt av människor med en historia. De är kärleksfulla och respektfulla och i ansiktena finns det på något sätt berättelser om liv som har levts och levs, säger Ulrika.

Läs en längre intervju med Ulrika Sparre på www.arbetetsmuseum.se idag

Om utställningen

Tanter! produceras av Arbetets museum i samarbete med Ulrika Sparre och visas på museet 13 maj–3 september 2023. Utställningen har redan före premiären uppmärksammats i Visit Swedens guide till nya besöksmål och upplevelser vår/sommar 2023.

Om fotografen

Bernt-Ola Falck föddes i Vetlanda 1962 och började redan som sjuttonåring arbeta som frilansfotograf för Vetlanda-Posten. Han var en uppmärksammad och omtyckt press- och porträttfotograf. 1984 anställdes han som pressfotograf på Östgöta-Correspondenten i Linköping, där han senare även blev bildchef. Han har erhållit ett flertal utmärkelser, bland annat Årets bild i kategorin bildreportage. Han har dessutom medverkat i några av Östgöta-Correspondentens mest uppmärksammade och internationellt prisbelönta featurereportage.

Vid sidan av sina anställningar arbetade han med egna fotoprojekt som resulterade både i utställningar och i olika böcker, så som Livsvandringentillsammans med biskopen Martin Lönnebo och Anita Björk – fotografiska möten.

År 2006 gick Bernt-Ola Falck ur tiden efter en lång kamp mot skelettcancer.

Vernissage

Lördagen den 13 maj kl. 14.00 på Arbetets museum, plan 7. Mer om vernissagen på www.arbetetsmuseum.se och på Facebook.

Via MyNewsdesk