Släpp in ljuset

I år fyller Lisa Ekdahls debutalbum Lisa Ekdahl 30. Albumet blev snabbt en storsäljare med låtar som “Vem vet?” och “Öppna upp ditt fönster” vilket gav henne en Grammis för årets artist, årets pop-rockartist och årets album på Grammisgalan 1994. Den 26:e februari startade hennes turné “Vem vet vintage tour 30 år” i Köpenhamn för att fira 30 årsjubileet av framgången. Albumet har skrivits in i svensk musikhistoria som en del av den svenska visskatten och som ett av de mest framgångsrika svenska jazzalbumen. Hur står albumet sig idag, 30 år efter att Sverige fick höra den sköra och egensinniga rösten för första gången? 

Skivan utgörs av låtar med teman om att vara nykär, tveksam och vemodig. De alla följer klassisk svensk vistradition blandat med jazz och bossa nova som knyts samman av Ekdahls flickiga och sköra röst. Både blockflöjt, dragspel och ståbas är återkommande instrument vilket gör att många av låtarna känns äldre än vad de är. Texten till det sjätte spåret på skivan, “Sanningen i vitögat”, är skriven i tredje person och det går enkelt att dra likheter med texter från vissångare som till exempel Cornelis Vreeswijk samtidigt som melodin till låten “Vem vet?” har en uppenbar jazzmelodi. Blandningen av visor och jazz ger albumet en unik karaktär. 

Det finns ingen som kan beskriva förälskelse som Ekdahl. Med lätta ord och rim flyter låtarna framåt med gitarrackompanjemang och melodier i dur. Det är en självklarhet att de lyckliga kärlekslåtarna som “Benen i kors” , “Öppna upp ditt fönster” och “Vem vet?” har en plats i det svenska musikarvet. Låtarna är enkla att sjunga med i, har fina texter och ger en stark känsla av att sommaren och ljusare tider snart kommer. Ekdahls röst är som sommaren själv. Trots det är det i de mer vemodiga och sorgsna låtarna som jag anser att  hon skiner. Låten “Kunde jag vrida tiden tillbaka” har en bossa nova- melodi och en text fylld av ånger. Hennes röst, som ofta beskrivs som barnslig och känslig, är hennes största tillgång genom albumet. Det är den röda tråden som gör låtarna unika och det som ger henne signum som artist. 

Det är en svår balansgång Ekdahl gör. Dels lyckas hon balansera kommersiell framgång samtidigt som hon bevarar sin integritet som privatperson och artist. Trots hennes debutalbums stora framgång har hon alltid varit sann mot sig själv och sitt artisteri i efterkommande album. I debutalbumet har hon även lyckats balansera gammalt och nytt på ett sätt som känns nytt och fräscht. Även idag, 30 år senare, är albumet unikt i sitt slag. Det har en sorts identitet och personlighet som ingen har kunnat efterlikna. 

Det är svårt att avgöra vilka låtar som står ut, 30 år senare. Hade albumet släppts idag hade förmodligen låten “I tveksamhetens tid” blivit albumets storsäljare snarare än “Vem vet?” och “Öppna upp ditt fönster”. Låten är mer dramatisk och mörkare än de flesta andra låtarna på albumet och har en vädjande ton. Den är inte lika sprallig och glad som majoriteten av spåren utan har en bedjande och vemodig klang som förstärks av stråkar och en frågande text. 

Nu är våren snart här. Bara några få gråa och mörka måndagmornar kvar innan det går att se de första tusslilagosarna och krokusarna i rabatterna. Lagom till det rekommenderar jag alla att återupptäcka Lisa Ekdahl och drömma er bort till en ljus och varm sommardag där bekymren är färre och skratten är fler. Välkomna bättre tider med “Öppna upp ditt fönster”. 

Öppna upp ditt fönster 

Slå upp din dörr 

Släpp in ljuset och din älskling 

Låt allting bli som förr 

Det går alltså sammanfattningsvis att säga att albumet står sig bra och har fortfarande en unik klang. Det finns ingen artist som kommit efter och gjort liknande musik och detta bör firas. Köp biljetter till jubileumsturnéen för att vara med att fira en av Sveriges främsta sångerskor och ett av de bästa svenska 90-tals albumen!